Clavichord

 - Lindholm


 

Home >> Resources >> Lindholm


Pehr Lindholms klavikord

Dokumentation och analyser

 

Introduktion

Pehr Lindholm var en av de viktigaste klaverbyggarna i Stockholm i slutet av 1700-talet. Hans instrument skattades högt av samtiden och även för en nutida betraktare ger de intryck av att vara tillverkade med omsorg och stor sakkunskap. Verkstaden producerade klavikord i snarlika modeller under nästan fyrtio år och åtskilliga av hans instrument har överlevt till vår tid. Detta ger möjlighet till en noggrann analys av de principer som ligger till grund för modellerna och hur de genomfördes i verkstadsarbetet.

En förutsättning för detaljanalys är att instrumenten är tillverkade efter samma principer och med stor noggrannhet, så att inte slumpmässiga avvikelser gör det omöjligt att se de mönster som visar den bakomliggande planeringen. En annan förutsättning är att det finns tillräckligt många instrument bevarade och tillgängliga för att kunna skilja mellan det individuella och det typiska. Ett mönster på ett instrument måste kunna verifieras även på andra för att det inte ska kunna vara tillfälligt. Båda dessa förutsättningar finns när det gäller Lindholms klavikord, vilket gör dem till lämpliga forskningsobjekt för detaljanalyser.

Det som här valts att undersöka och presentera är framför allt Lindholms val av stränglayout och metoderna för att genomföra idéerna i byggprocessen. Att ha kontroll över de klingande stränglängderna är av avgörande betydelse för instrumentets kvalitet, och en sådan analys kommer därför att avspegla den grundläggande planeringen bakom instrumenten. Dessutom är undersökningen ett försök att utforska hur långt det kan tänkas vara möjligt att dra detaljerade slutsatser utan att hemfalla åt lösa antaganden. Att bedöma rimligheten i slutsatser blir då en intressant metoduppgift. Eftersom analyser görs utifrån en omfattande dokumentation av måttuppgifter måste de kunna redovisas på ett sådant sätt att resonemangen kan följas och rimligheten av resultaten bedömas.

En rekonstruktion av hur stiftpositioner in i minsta detalj bestämdes vid tillverkningen kan synas vara av tämligen begränsat intresse, utom möjligen för en nutida klavikordbyggare. Men det som är intressantast är att man på 1700-talet löste det rätt intrikata problemet att ha kontroll över klangligt och speltekniskt viktiga variabler på ett helt annat sätt än någon instrumentmakare skulle göra nu. Analysen ger oss alltså en intressant möjlighet att ta oss in i en äldre kulturs tankevärld, som då visar sig bättre lämpad än vår egen under de förutsättningar som gällde på den tiden. På så sätt får vi perspektiv också på våra egna tänkesätt och inser att det vi annars skulle ha betraktat som självklara lösningar kan åstadkommas också på annat sätt.